Nyheter: 2017

Fåmansföretag aktiebolag – löneuttag 2017

6 december 2017

Det börjar bli dags att planera inför beskattningen 2018. Här framgår vad du som fysisk person behöver tänka på inför årsskiftet vad gäller inkomst av tjänst, kapital och näringsverksamhet.

För att du som delägare i ett fåmansföretag ska kunna beräkna nästa års utdelning enligt huvudregeln krävs att du själv eller någon närstående till dig tagit ut en tillräckligt hög lön under 2017. Om någon inom närståendekretsen tar ut en lön som uppgår till 590.400 kronor eller mer är löneuttagskravet uppfyllt. Nivån krävs om det sammanlagda uttagna kontanta lönerna i bolaget uppgår till 4.430.000 kronor eller mer. Vid lägre lönesummor är löneuttagskravet uppfyllt när du eller någon närstående tagit ut 369.000 kronor plus 5 procent av totalt löneunderlag. Det är därför mycket viktigt att du som fåmansföretagare nu under december månad ser till att uppfylla något av ovanstående löneuttagskrav. Skulle så inte vara fallet får du istället använda dig av förenklingsregeln för att beräkna din utdelning på dina aktier.

Jultider – regler kring avdrag

5 december 2017

Jultider är generösa tider. Många vill passa på att ge anställda julgåvor och att vårda relationen med kunder genom jullunch eller presenter. Här nedan beskriver vi en del regler som ni bör ha koll på gällande gåvor, julbord mm.

Julgåvor till anställda
Gåvor från arbetsgivare till anställda är normalt skattepliktiga. De anses utgöra ersättning för utfört arbete. Från denna princip finns tre undantag:
– julgåvor,
– jubileumsgåvor och
– minnesgåvor

Max 450 kronor
Julgåva av mindre värde är skattefri för en anställd. Beloppet för skattefria julgåvor är fastställt till 450 kronor inklusive moms. I gåvans värde inräknas inte fraktkostnader. Beloppet är ett gränsbelopp vilket innebär att om den anställde får en dyrare gåva ska han eller hon skatta för hela beloppet. Arbetsgivaren ska då betala arbetsgivaravgifter samt dra preliminärskatt på förmånens värde.
Vilken typ av gåvor kan vara skattefria?
Utgångspunkten är att alla typer av gåvor under gränsvärdet är skattefria för den anställde. Det behöver alltså inte vara en typisk julgåva.

Det som inte kan ges bort skattefritt är kontanter eller presenter som kan likställas med kontanter. Ett presentkort som kan bytas ut mot pengar omfattas därför inte av skattefriheten.

Julgåvor till organisationer
Många företag väljer att, istället för julkort och julgåvor till affärskontakter, skänka en gåva till välgörande ändamål. Detta ses skattemässigt som ej avdragsgilla gåvor.

Julbord för anställda
Julfest för anställda omfattas av reglerna för intern representation. Det betyder att avdrag inte längre medges för den mat och dryck som serveras. Avdrag medges med 180 kronor exklusive moms per person för olika kringkostnader. Exempel på kringkostnader kan vara lokalhyra, diskjockey, uppträdanden med mera.

Avdrag medges även för kostnader för de anställdas familjemedlemmar eller pensionerade medarbetare som deltar. Skatteverkets inställning är att avdrag bara kan medges för två personalfester per år. Julfesten är inte skattepliktig för den anställde.

Kundvård
Kundvård är viktigt. För att ett företag ska lyckas sälja sina produkter måste det vara lyhört för kundernas synpunkter och utveckla sina produkter efter kundernas behov. En del i arbetet med att bibehålla en god relation med kunder brukar vara att träffa dem för att bland annat diskutera inköp, produkter och produktutveckling.

Så här i jultider är det också vanligt att företag köper in presenter till sina kunder för att bibehålla goda relationer. En fråga som ofta återkommer är därför om kostnader för måltider och presenter är skattemässigt avdragsgilla i näringsverksamheten.

Julgåvor till kunder
Julgåvor till kunder är normalt inte avdragsgilla eftersom de inte anses ha en så stark koppling till näringsverksamhet som krävs för avdragsrätt. Det finns dock ett par situationer där gåvor kan vara avdragsgilla.

Den första situationen gäller när en gåva, till exempel en chokladkartong, lämnas i samband med representation istället för att det bjuds på mat. Det kan också vara fråga om gåva vid jubileum. Maximalt avdrag är i dessa fall 180 kronor exklusive moms enligt Skatteverket.

Ett annat exempel på avdragsgill gåva är gåva av reklamartiklar.
”Reklamgåvor ska vara av förhållandevis obetydligt värde. Enligt Skatteverkets uppfattning bör avdragsramen för reklamgåva uppgå till samma belopp som för representationsgåva, dvs. 180 kronor per person med tillägg för mervärdesskatt.

Vad krävs för avdragsrätt?
Sammanfattningsvis måste julgåvor till kunder vara reklamgåvor eller representationsgåvor för att de ska vara avdragsgilla. Värdet får inte vara för högt och företagets namn måste finnas tryckt på reklamgåvan.

Mutor
Företaget kan ge bort en gåva till en kund även om den inte är en reklamgåva. Konsekvensen är att kostnaden inte blir avdragsgill i verksamheten. Var noga med att inte ge bort gåvor av alltför högt värde. Dyrbarare gåvor kan bedömas som muta och mutbrott respektive bestickning är straffbelagda i brottsbalken.

Julbord för kunder
När ett företag bjuder kunder på julbord så kan det vara representation. Det innebär att avdragsrätten för måltidsutgifter är slopad.

Regeringen backar om 3:12-reglerna

9 september 2017

I lördags meddelade regeringen att man drar tillbaka förslagen om ändrade regler för fåmansföretag, 3:12-reglerna, och den planerade skärpningen vad gäller skiktgränserna för statlig inkomstskatt.

Bakgrunden till att regeringen backar på ett par av förslagen är att allianspartierna har hotat med att väcka misstroendevotum mot några av de för förslagen ansvariga ministrarna. Efter presskonferensen meddelade alliansen att det inte avser att väcka någon misstroende. Förslaget om ändrade regler för fåmansföretag har fått mycket kritik, främst på grund av de skattehöjningar som förslaget innehåller. I förslaget finns även förbättrade regler för att underlätta generationsskiften i fåmansföretag. I och med att regeringen nu inte kommer att gå vidare med ändrade regler inför 2018 är vår tolkning att det innebär att dagens gällande regler avseende generationsskiften lämnas oförändrade i sin helhet.

Vill du veta mer om vad det innebär för dig som företagare, hör av dig till någon på kontoret, så hjälper vi dig med mer information.

Sammandrag av reglerna anges nedan.

3:12 regelverket 2017

3:12-reglerna är de regler som styr hur fåmansföretagare blir beskattade för utdelning från det egna bolaget. Idag anses reglerna vara gynnsamma och det på grund av att reglerna lämnar utrymme till beskattning ner till 20 %, vilket jämfört med annan beskattning anses som låg.

Hur stor utdelning du som fåmansföretagare kan ta beror dels på hur mycket utdelningsbara medel som finns i ditt bolag och dels hur du som ägare av bolaget blir beskattad. Den här artikeln handlar bara om hur du blir beskattad. Vill du läsa mer om utdelningsbara medel


Gränsbelopp

Den del av utdelningen eller försäljningen av aktierna som beskattas till 20 % styrs av ett värde som kallas gränsbeloppet. Endast utdelning under gränsbeloppet blir beskattat till 20 %.
Det finns två sätt att beräkna gränsbeloppet, förenklingsregeln eller huvudregeln. Du får använda den av reglerna som ger det högsta gränsbeloppet.


Förenklingsregeln - schablonbeloppet

Förenklingsregeln innebär att gränsbeloppet räknas upp med ett schablonbelopp i de fall du inte kvalificerar dig för huvudregeln eller om huvudregeln ger ett lägre gränsbelopp.
  • Schablonbelopp för beskattningsåret 2016 159 775 kr
  • Schablonbelopp för beskattningsåret 2017 163 075 kr
  • Schablonbelopp för beskattningsåret 2018 lämnas på samma nivå som 2017, exakt belopp beror på vad inkomstbasbeloppet 2018 beslutas bli.

Huvudregeln

Huvudregeln baseras på bolagets löneunderlag. Löneunderlaget består av kontanta löner utbetalda under året före utdelningsåret. Om du kvalificerar dig till att använda huvudregeln så får du nu använda 50 % av bolagets löneunderlag som gränsbelopp.

För att kvalificera dig till att använda huvudregeln:

Utdelning under 2016 som deklareras 2017
Utdelning som erhålls eller är tillgänglig för lyftning under 2016 måste ägare eller närstående till ägare ta ut en lön under 2015 på minst 348 600 kr (6 IBB) + 5 % av bolagets totala kontanta löner eller 557 760 kr (9,6 IBB)

Utdelning under 2017 som deklareras 2018
Utdelning som erhålls eller är tillgänglig för lyftning under 2017 måste ägare eller närstående till ägare ta ut en lön under 2016 på minst 355 800 kr (6 IBB) + 5 % av bolagets totala kontanta löner eller 569 280 kr (9,6 IBB)

Utdelning under 2018 som deklareras 2019
Utdelning som erhålls eller är tillgänglig för lyftning under 2018 måste ägare eller närstående till ägare ta ut en lön under 2017 på minst 369 000 kr (6 IBB) + 5 % av bolagets totala kontanta löner eller 590 400 kr (9,6 IBB)

Förslag till nya skatteregler för företagssektorn

29 juni 2017

Finansdepartementet har lämnat en promemoria med förslag till ändrade skatteregler för företagen.

Bland annat föreslås en sänkt bolagsskatt till 20 procent, avdragsförbud för ränta i gränsöverskridande situationer, begränsningar av ränteavdrag i bolagssektorn, skatteregler för finansiella leasingavtal och ändrade regler för värdeminskningsavdrag avseende hyreshus. Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2018.

Arbetsgivardeklaration 1 juli 2018 för vissa företag

29 juni 2017

Arbetsgivardeklaration på individnivå redan 1 juli 2018 för vissa företag

Enligt nya regler ska en arbetsgivardeklaration även innehålla uppgifter på individnivå om betalningsmottagare, ersättning och skatteavdrag samt lämnas månadsvis istället för de årliga kontrolluppgifterna.

De nya reglerna gäller från den 1 januari 2019 men för större företag som omfattas av kravet på personalliggare ska de tillämpas redan från den 1 juli 2018. Det är företag som bedriver restaurang-, frisör- eller tvätteriverksamhet samt byggverksamhet och som den 1 juli 2018 har fler än 15 anställda som ska börja använda reglerna ett halvår tidigare än övriga företag.

Skatteverket har nu lämnat tre ställningstaganden där man tar upp några praktiska frågor som har kommit upp. Bland annat förtydligar Skatteverket att redovisningen på individnivå omfattar alla anställda, det vill säga även de som inte ska antecknas i personalliggare, att redovisningen ska ske i heltal med exempel på hur avrundningar ska göras och slutligen tar Skatteverket upp frågan hur återkrav ska hanteras i de fall då en person fått för mycket i utbetald lön.

Dags för deklaration

16 mars 2017

Du som skall ha hjälp med din deklaration – det är hög tid att samla ihop alla papper och lämna till oss så fort originalblanketten kommer.

Skatteverket ändrar inlämningstidpunkter för deklarationer med anstånd, vilken kan påverka tid för inlämning av deklarationen. Håll utkik efter mer info som kommer snart.

Den statliga inkomstskatten

1 januari 2017

Den nedre och övre skiktgränsen för uttag av statlig inkomstskatt på beskattningsbara förvärvsinkomster räknas upp med förändringen i konsumentprisindex plus en procentenhet för beskattningsåret 2017.

Den nedre skiktgränsen uppgår därmed till 438.900 kronor och den övre skiktgränsen till 638.500 kronor för 2017.

Det motsvarar brytpunkter på 452.100 respektive 651.700 kronor. För personer som fyllt 65 år vid årets ingång är brytpunkterna 478.100 och 670.600 kronor.

Höjd beloppsgräns vid avdrag för resor

1 januari 2017

Beloppsgränsen för när utgifter för resor till och från arbetet får dras av har höjts från 10.000 kronor till 11.000 kronor.

Komplettering av rutavdraget

1 januari 2017

Rutavdraget har utvidgats till att även omfatta reparation och underhåll av vitvaror som utförs i bostaden. Med vitvaror avses till exempel tvättmaskin, kyl, frys och spis.

Avdraget gäller oavsett om anläggningarna är inbyggda eller fristående.

Växa-stöd för den först anställda hos enskild firma

1 januari 2017

Ett tillfälligt så kallat växa-stöd har införts för enskilda näringsidkare som anställer en första person. Reglerna innebär att enskilda näringsidkare som inte har haft någon anställd sedan den 1 januari 2016 och som anställer en person efter den 31 mars 2016, endast behöver betala ålderspensionsavgiften på 10,21 procent på ersättningen till den anställda under de tolv första månaderna.

Övriga arbetsgivaravgifter, allmän löneavgift och särskild löneskatt behöver inte betalas.

Sänkningen av arbetsgivaravgifterna gäller till den del ersättningen inte överstiger 25.000 kronor per månad. Anställningen ska omfatta minst tre månader och en arbetstid på minst 20 timmar per vecka. Reglerna gäller till och med den 31 december 2021.

Ändrade regler för representationsavdrag för måltider

1 januari 2017

Vid inkomstbeskattningen har avdragsrätten slopats för representationsutgifter som avser lunch, middag, supé eller annan förtäring, utom för enklare förtäring av mindre värde.

Avdraget för mervärdesskatt vid representationsmåltider utökas så att avdraget högst får uppgå till mervärdesskatten på 300 kronor per person och tillfälle.

Avdragsförbud för ränta på vissa efterställda skulder

1 januari 2017

Det har införts regler som innebär att ränteutgifter på efterställda skulder, som får ingå i kapitalbasen vid tillämpning av regelverket om kapitaltäckning, inte får dras av.

Avdragsförbudet gäller för bland annat banker och andra kreditinstitut, värdepappersbolag, betalningsinstitut, vissa fondbolag samt försäkringsföretag.

Sänkt reklamskatt

1 januari 2017

Skattesatsen för annonser som följer med en allmän nyhetstidning eller en så kallad periodisk publikation har sänkts från 3 procent till 2,5 procent. Skattesatsen för övriga annonser och reklam har sänkts från 8 procent till 7,65 procent.

Samtidigt har gränsen för återbetalning av reklamskatt för annonser i självständig periodisk publikation höjts från ett belopp motsvarande en skattepliktig omsättning på högst 50 miljoner kronor, till 75 miljoner kronor för ett helt år. Gränsen för redovisningsskyldighet för reklamskatt för övriga annonser och reklam har höjts från 20.000 kronor till 60.000 kronor.

Träffsäkrare nystartsjobb

1 januari 2017

Den längsta stödtiden för anställning av nystartsjobb förkortas till två år. En ersättningstrappa införs, vilket innebär att ersättningsnivån som huvudregel bestäms utifrån tiden som den som ska anställas har varit frånvarande från arbetsmarknaden.

Förändringarna innebär även att arbetsgivare som anställer nyanlända alltid kan får en subvention på 2,5 gånger arbetsgivaravgiften.

Samtidigt införs krav på att arbetsgivare som anställer med stöd för nystartsjobb ska lämna lön och andra anställningsförmåner enligt kollektivavtal eller lön och andra anställningsförmåner som i väsentliga delar är likvärdiga med förmåner enligt kollektivavtal inom branschen.

/dev/